Drömmen

I fem år har min dröm varit att springa Stockholm marathon 2009! Den första juni 2008, när anmälan öppnade, gick jag in och anmälde mig. Glädjen var enorm och energin den dagen var stor. Äntligen skulle jag springa mitt första marathon. Glad som tusan påbörjades träningen.

En gråsdassig tisdag i oktober springer jag deltävling nummer 3 i den terrängtävligen jag var med i. Ca 800meter innan mål känner jag en sådan hemsk smärta i knät som är helt obeskrivlig. Knät gick sönder och om jag i detta läge visste vad det skulle innebära hade jag gett upp!

Dagen efter blev det akutbesök och läkaren ville sjukskriva mig eftersom jag inte kunde gå. Men det passade verkligen inte mig så jag sa till läkaren att ge mig ett par kryckor så jag kunde ta mig fram. Ut hoppandes från akuten med kryckorna och inte speciellt glad! Efter olika läkarbesök och magnetröntgen kom man fram till att det var menisken och ledytan som var sönder! Kryckorna fick jag hoppa omkring på i två månader och sedan operation. Drömmen om marathon seglade iväg! Nu efter 10månaders rehab är jag tillbaka i löparskorna!

Drömmen om Stockholm Marathon lever vidare och den 5 Juni 2010 går startskottet. Att få gå i mål med armarna uppsträcka efter att ha sprungit 42 195meter- det kommer jag alltid att minnas! Det är en av mina största drömmar för mig- att klara ett marathon. Tusan om jag skulle glömma att sträcka upp armarna, då jag har inte klarat mitt mål